Tillbaka från ett långt uppdrag i Vietnam med nära 19000 exponeringar. Efter att ha varit på resande fot i ganska precis 24 timmar. Vaknar jag upp till ett grådaskigt fuktigt, grått och tomt Södermalm.
Min första tanke är Färskt nybakat bröd med smör, ost och rökt skinka tillsammans med bryggkaffe från min Moccamaster 🙂
Rent generellt är det förbluffande hur snabbt miljöer påverkar ens sinnesnärvaro och genast kastar sig över rutiner och tankebanor från hemmaarenan. Inte det minsta upplyftande vill jag lova när man kommer från glada varma människor i solsken var dag.
Så här efter en tidig frukost var jag på väg att kasta mig in i att färdigställa bilder för leverans men hejdade mig med att det faktiskt är lördag morgon och att det får vänta till måndag. Och istället ägna mig åt att börja gå igenom de dryga 19000 bilderna från Saigon.
Jag märker ganska snart att det som länge legat mig i fatet när det kommer till att skildra gatuliv är nog mina försök att åstadkomma det som min sinnesnärvaro registrerar precis runt omkring mig. Ett fotografi som förmedlar det hjärnan plockar upp visuellt och emotionellt i min direkta omgivning där jag går och andas. En sådan bild har ofta inget påtagligt händelseförlopp eller iögonfallande specifikt scenario.
Tanken är att bilden skall förmedla som om du själv stod mitt bland allt som pågår med energi, stämning, dofter och rörelser. Inte så lätt att förklara märker jag men det är värt ett försök! Jag har så sakta under många år eftersträvat att fånga detta och märker då och då att enstaka bilder klarar att leverera. Dofter och känsel kan ju många gånger förmedlas utifrån att betraktaren själv varit på platsen men blir annars en tolkning för fantasin.
Bild 1 från matmarknaden på gatan är nära det jag försöker beskriva utifrån hur bildelementen är uppdelade medan bildens riktning fortfarande ger känslan av att du betraktar scenariot och inte är en del av den.
Bild 2 Ger betraktaren en mer konkret kontakt med närvaro men är då alldeles för inriktad på huvudmotivet Fiskförsäljaren.
Bild 3 Får betraktaren att uppleva att du själv står där mitt ibland hela händelseförloppet i gatan. Det finns såklart en blickpunkt som också blir huvudmotivet med mannen på cykeln. Hans position i förhållande till de övriga motiven är dock mer sekundär och släpper in de övriga elementen i gemensamheten. Ingen tittar in i kameran och du upptäcker snart att det finns fler motiv som får vara med. Trovärdigheten och kamerans vinkel skapar det som jag bara tycker är så häftigt.. En känsla av att du befinner dig där på plats!
Fotograf Marcus Johansson