Förra veckan besökte vi Ale stenar. Som överraskning fick vi en hel bunt med skärmflygare på köpet utöver den fantastiska vyn och ljuset som råder där uppe.
Laddad med 70-200 gick kameran varm på dessa flygare. Hemkommen med ett smile på läpparna kunde jag snabbt konstatera att det var roligt att fotografera men ingen av bilderna höll måttet enligt mina egna bedömningar. Det visade sig vara fel brännvidd på gluggen samt att autofokusmotorn gick sönder och gjorde det hela lite mer komplicerat då draget är för långt för att hinna med manuellt i snabba vändningar av motiven.
Igår besökte jag åter platsen för att om möjligt ta revansch med en annan optik samt kunskapen om vad som gäller för att bli nöjd!
Väl på plats var där inga flygare inom räckhåll så jag fastnade för siluett fotografering i det dova ljuset. Vinden tilltog efter någon timme och himlen sprack upp och vips var där ett par skärmflygare igång.
Åter igen gjorde detta min dag och även morgonen som jag nu ägnat fyra timmar till att framkalla ovanstående bilder.