Om jag ser fotografering som en jätteportal av dörrar. Vilka dörrar vill jag öppna? Vilka dörrar borde jag öppna? Vilka dörrar ser jag överhuvud taget eller förstår jag ens att det finns en dörr?
Mycket filosofi har dagarna här i Berlin genererat. Och sista dagen handlade just om det där som finns rakt framför näsan på fotografen. Vad är det du ser? Och vilka associationer medför det du tittar på? Kan du förstå verkligheten och hur den kommer te sig på den eventuella bilden?
Fotografering handlar ständigt om att ta in ny kunskap och förstå vad den är uppbyggd av. Det är det enda sättet för fotografen att kunna förmedla bilden till någon utomstående betraktare. Jag kanske borde lägga till att det är den enda möjligheten för oss att göra en bra och intressant bild.