För 10 år sedan kämpade vi febrilt med att få till ett porträtt hemma i mitt vardagsrum. Hennes fobi för att stå framför kameran saknade motstycke. Mycket vatten har runnit under broarna sedan 2008 och jag har hjälpt till med en del fotograferingar för tidningen hon var redaktör på i Paris. En jobbrelation som naturligt kom att leda till vänskap. Så möttes vi i Stockholm igår efter att några år passerat utan någon större kontakt. Hennes eviga dröm om att bli författare har trillat på plats och med denna fotografering är titeln förankrad med hennes andra bok som ges ut av Norstedts förlag.
Jag fick förtroendet att åter igen porträttera henne och här är en bild som jag fastnat för från serien så här inledningsvis.
Så här läser jag porträttet:
Ansiktet förmedlar auktoritet med lagom fast och bestämd blick som avslöjar att hon menar allvar. Jag skymtar ett svagt underliggande leende som förmildrar och framhäver hennes personlighet av empati och medmänsklighet, En moderlig Mamma om jag uttrycker mig så. Kroppsspråket har klamrat sig fast vi uppgiften hon står inför medan axlar och fötter tonar ner och understryker hennes femininitet.
Fotograf Marcus Johansson