Jag skulle porträttera vår dåvarande franska ambassadör i residenset på Narvavägen. Och som alltid när man tänker sig ett miljöporträtt behövde jag reka före fotografering. Jag bad om 5 min någon vecka före avtalad tid med sekreteraren för att bilda mig en uppfattning om miljö och ljusförhållanden. Tursamt nog var Jean-Pierre Croix hemma vid tidpunkten som gav mig chansen att hälsa och lära känna hans utseende. Kameran var inställd efter provbilder och jag gjorde det här porträttet blixtsnabbt då jag upplevde ett avspänt första intryck. Jag hade hört av andra och honom själv att han var svårfångad på bild, att det ofta blev lite för stelt och uppställt. Så blev det även för mig då vi fotograferade en vecka senare. Lyckades dock med en glad bild som blev omtyckt av uppdragsgivaren.
Men när jag nu efteråt hittar den här bilden som jag gjorde i samband med att jag rekade. Tycker jag att denna håller bättre mått av hans ödmjuka personlighet samt att ambassadören känns mer hemma och avslappnad.